Lite kvällsblogg, för att tömma huvudet

Miaow,
måste få tömma huvudet lite före jag lägger mig. Stack tidigare till Cecca idag, behövde få prata lite om skolan. Det lättade en hel del, hade så mycket i huvudet att jag inte visste hur jag skulle bete mig.
Tja, har precis fått inbankat i mammas huvud att jag vägrar äta i matsalen, så jag tar mat med hemifrån. Ska försöka hålla mig till sallader och kalorilätta grejer så att man håller vikten i schack.
Slipper med mammas skjuts imorgon. Så behöver jag inte åka buss imorgon heller. Bara hem förstås. Mm... Ja. Måste kanske skriva av mitt schema också, så jag kommer ihåg det :3 Finska, blir min första riktiga timme. Är lite nervös, men det ska väl nog gå bra. Jag dör ju inte precis... eller?
Sedan har jag en håltimme, whihiiii! Och efter den är det matrast soo. Sedan blir det modda och matta. Slutar 14 ^^ Ganska enkel dag faktiskt :)
 
Under håltimmen tänkte jag gå över till bokhandeln och kolla lite med priserna för böckerna. Vad jag sedan ska hitta på... har jag ingen aning om. Sätter mig kanske vid något bord där uppe och bara lyssnar på musik. Aa... och så ska jag snoka omkring! Måste hitta toaletten. Hoppas det finns fler stycken. Typ 4 eller något. Så kan jag bara låsa in mig där och fördriva tiden med att äta och sådant.
 
Haha, ni skulle sett mig när mamma kom hem. Höll på att checka vilka böcker jag skulle ha... och när det inte stod något om böcker i mattan och fysiken, blev jag mer eller mindre rabiat.
Fick så obehagskänslor att jag nästan brast i gråt. Lyckades hålla mig tills jag gick ut en sväng för att ta lite luft. Satt sedan där på åkern och bara grät. Grät för att jag kände sådan rädsla att tala till någon, överhuvudtaget sitta bland folk. Kände mig rädd för vad som skall komma. Kände mig så rädd... att jag till och med tänkte tillbaka på självmord.
 
 
Nåja, nu är det lugnare i alla fall :3 Är visserligen lite spänd och har en massa frågor, men kanske de inte ska bli svarade imorgon? Måste bara vara stark... och våga fråga. Är så mesig. Är så rädd. För folk. För känslor. Har så ändrats under sommarlovet. Det syns kanske inte kring vännerna, men jag känner det djupt i hjärtat. Jag vill känna, men jag tillåter mig inte göra det. För att slippa smärtan.
 
Kommer vara så glad när jag kommer in i systemet. Nåja, har datorn här hemma, det är alltid en tröst. Har mina underbara fandoms, mina andra familjer. Där jag kan känna, där jag kan vara jag.
//Emfael <3333333333
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0