Happy 36th birthday Benny!

Aww! Tänkte inte alls på det förrän jag loggade in på tumblr på morgonen. Men min älskade BENEDICT CUMBERBATCH fyller 36 idag <3
 
VET NI VAD JAG KOM PÅ DÅ????!!
 
Min Cumberbebis är 20 år äldre än mig. Ha! Kommer blir enkelt att komma ihåg. Jag fyller ju 16 iår. (Ehehheh, Benny pojken... jag blir byxmyndig) Nejmen. Skärpning. Ska skriva en liten fin text till honom nu. Bara för att vara snäll, och visa att han ger mig inspiration i livet! Blir dock på svenska, så sorry. Kanske översätter den någongång? :3
 
 
Bäste mr. Cumberbatch!
Jag vet inte var jag ska börja. Orden fastnar halvvägs i halsen. Tungan läspar fram något, händerna skakar. Det är väl så jag skulle bete mig första gången jag ser dig. För du har ändrat mitt liv. Du har fått mig att gå vidare, fått mig att förstå. Du har gett mitt liv nya mål, nya utmaningar.
Tillsammans med så många andra band och skådespelare, skådespelerskor, har du gett mitt liv en helt ny mening. En helt ny syn på livet. Jag har haft vänner, förlorat många kära av dem, men fått många, tusentals till. Allting är inte bra i min familj, men du får mig att stå ut. Och vikten. Du skulle bara veta hur mycket liv du har fyllt min själ med. Hur mycket kärlek som sprudlar i min kropp, bara väntar på att slippa ut. All energi, för att fortsätta min tunga färd mot en lättare. Det går sakta. Upp och ner, och upp igen. Men det går ner. Hela tiden. Och varje gång jag stiger på vågen tänker jag;
"Ett steg närmare dig"
De gånger jag har gått upp, är det som om du och alla andra, står där bredvid mig. Ni alla håller om mig. Ni ser mig djupt i ögonen. Berättar för mig att inte ge upp. Inte än.
Och varje gång jag frestas inför mat. Inför mat jag inte borde äta. Då är ni där. Du är där. Och jag kan stå där i affären, fråga högt ut för mig själv:
"Den här chipspåsen, eller Benedict Cumberbatch?"
Och så ställer jag tillbaka chipspåsen. För jag vill hellre träffa dig, än att äta den där chipspåsen. Jag skulle hellre stå ut med att bara se dig någon minut i verkligheten, än att stå ut med den ångesten jag skulle få från chipspåsen.
Jag skulle hellre söka tröst, hos någon som dig. Någon som kanske skulle förstå. Någon som ändrat mitt liv. Någon som är så unik, snäll och fin som du.
Varför skulle jag då välja en chipspåse? Där finns många hundra likadan i samma hylla. Och det produceras bara fler. Något som bara skulle FÖRSTÖRA mitt liv. De kanske är goda men de smakar alla samma sak, och vad lämnar de efter sig? Kilo på kilo.
Nej. Hellre något minut med dig. Få höra din röst. Få känna ögonkontakten. Att vi kanske nuddar varandra. För du är unik Ben. Du är inte som de där chipsen. Jag kan bara springa dit och köpa dem, hur många jag vill, när jag vill.
Men av dig. Det finns bara en du. Och kanske jag bara får ett enda tillfälle att berätta det för dig. Du är unik. Ändra dig aldrig. Du kanske ser felen, och jag kanske ser dem också om du berättade för mig. Men felen, är det som gör oss till människor. För mig kommer du alltid att vara perfekt, ovasett hur mycket fel du hade. För du är perfekt, även på insidan. Om du någonsing tvekar, bara be mig säga allt vackert med dig. För jag är säker på, att även du, skulle finna det charmigt.
 
Du är unik, Ben. Bli inte chipspåse. Glad födelsedag!
/Miami.
 

Ps. Bakade en kaka också! :D Men den får ni se imorgon! :D
//Emfael <33333333333333333

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0